Det kändes skrämmande för mig att läsa denna otäcka historia. Skrämmande verkligt. Eftersom den utspelar sig på den högstadieskola som jag gick på när jag var ung. Jax i Borlänge. Ja, precis sådär var det att gå på den skolan. Jag hatade den. Hatade de flesta lärare, hatade hierarkierna och mobbarna. Jag var nog inte själv direkt utsatt för dem, jag inbillar mig att jag stod över sånt.
Boken Gilla Hata horan sprids med hjälp av stiftelsen Friends, vilket är bra. Det behövs böcker som visar hur övergrepp och mobbing kan eskalera om vuxenvärlden står och ser på.
Gilla Hata horan handlar om tre ungdomar som går på högstadiet. Jonna är ”tönten”, Gloria hennes snygga kompis, som är kär i skolans populäraste kille, Robin.
När Robin på en fest utsätter Gloria för ett övergrepp blir detta början på en historia av hat, hämnd, och nätmobbing. Gruppen ”hata horan” bildas på Facebook.
När de vuxna försöker hjälpa blir det helt fel. De förstår ingenting.
Boken ställer frågan: Vad är ondska? Vad gör att en människa utför onda handlingar?
Jag gillar att ingen egentligen framstår som ”sämre” än någon annan i boken. Det är så ofta svart och vitt, det finns ett offer och en förövare. Det är synd om offret. Punkt slut. Men är det så enkelt i verkligheten?
