Bokmässa! Bokmässa!

Idag har Sinntorpsskolan haft sin första (men inte sista?) lokala bokmässa.
Jag skulle såå gärna publicera foton på de unga författarna här, men att publicera foton på elever på nätet är omgärdat med långa regler, så jag ska berätta utan bildbevis.
Idag debuterade 28 unga författare, mellan 10 och 15 år gamla.
Sinntorpsskolan har haft förmånen att ta del av ett Projekt som finns över hela Norden, som heter Ung Berättare. Det innebär att lärare som handleder elever som vill skapa sin egen bok, och få den tryckt på tryckeri, får handledning genom hela processen.
Det har varit mycket jobb och litet slitsamt ibland, men väldigt lärorikt.

Det mest spännande har varit att se hur ungdomarna växer med detta. Självförtroendet får en skjuts när du får chansen att uppfylla en dröm du haft, och får se din egen skapelse tryckt, på riktigt! Kanske ställer sig folk i kö på skolbibblan för att läsa just din bok?

Ung Berättare uppmanar att man avslutar skrivandet med lokal bokmässa, och den hade vi idag på bibblan på Sinntorp. Föräldrar, rektor, vänner kunde se de färdiga böckerna och blev bjudna på massvis av goda kakor som författarna bakat. Festligt!

Tack alla fantastiska författare för ert arbete.
Fortsätt skriv!!

Läs om projektet här:

www.berattarforeningentellus.se

Finstämt om döden.

Lill-Pär och jag av Cecilia Davidsson

Hur känns det när ett lillasyskon långsamt tynar bort och dör?
Vilka tankar får man när någon som alltid varit sjuk och behövts tas om hand plötsligt inte ligger där och hostar längre?
Maja, som bor i ett torp med sin mor, far och syskon, tänker mycket när hennes lungsjuke lillebror går bort.
Varför tog jag inte hand om honom, strök honom över kinden och tröstade honom? Sade jag elaka saker till honom?
Samvetskvalen får Maja på villovägar.
Boken, som utspelar sig på medeltiden i Sverige, är skriven för mellanstadiebarn. Det är inte alltför svart, men väldigt realistiskt. Såhär kan det nog ha känts för den fattiga familjen som mister en liten.
När Lill-Pär i första kapitlet dragit sitt sista andetag, öppnar Far dörren till stugan för att hans själ ska komma ut, och upp till himlen.
En rörande liten berättelse.

Jägarinnor med Poetiskt klös

Kalmars Jägarinnor av Tove Folkesson

Denna roman är något så ovanligt som en poetiskt experimentiell skildring av en kvinnas uppväxt. En uppväxt som i sig är en feministisk knockout.
Bokens hjältinnor;  "Jägarinnornas" motto i livet är:  "Du kan aldrig ha för mycket ögonskugga".

Huvudpersonen Eva Zackrisson och hennes fyra vänner Sudden, Jenna, Linden och Jossan växer upp i Kalmar. En stad man som tonåring längtar bort ifrån. Staden är full av idioter, ja faktum är att alla andra utom dem i gänget är idioter. Speciellt Handbollstjejerna, men även lärare, killar eller vilka andra stackare som hellst, som kommer i Jägarinnornas väg. De fyra vännerna tar namnet Jägarinnorna från en dikt av Edith Södergran.

När vi först får möta tjejgänget är de femtonåriga oskulder, som gör oskyldiga bussträck. Men efter ett par år växer de upp, umgås med mer och mer tvivelaktiga personer och bussträcken blir till kriminalitet. Men, som Eva själv uttrycker det: "Ingen skulle någonsin komma på att misstänka oss."

Själv känner jag igen flera scenen från uppväxten i Borlänge, känslan av utanförskap och att hela tiden vilja bort delas nog av många unga runt om i vårt land. Boken är skriven av Tove Folkesson och är självbiografisk, vilket gör att den känns äkta.
Det jag gillar med den här boken är språket. Det lyser om de poetiskt formulerade meningarna, ofta kortfattat, rak på sak. Med ett sådant språk spår jag att Folkesson snart är en etablerad författare, som vi kommer att få höra mycket av i framtiden.
Tyvärr får hon jobba litet med omfånget på sina romaner. Boken är för lång. Det händer inte tillräckligt mycket för att fylla upp nästan 300 sidor. Det är synd för i sitt poetiska språk har hon stor potential.

Äventyrlig Skröna

Forsens drottning
Halvdan, heter en ung gosse som bor i det rike vi idag kallar Sverige. Men boken utspelar sig för kanske tusen år sedan, vid tiden för vad vi idag kallar Vikingatiden.
Halvdan Viking är inte vilken gosse som hellst. Han är Skald. En Skald kallas den som hittar på Verser, Rim och Berättelser. Det går ju inte till på samma sätt som dagens författare, att Halvdan sätter sig och skriver ner dikterna han hittar på. Skriva kunde han ju inte. Men däremot kunde han tala med en tunga som är mycket vass, och med fyndiga rim. Halvdan drar sig inte för att skalda skämtsamt om både hövdingar och andra mäktiga män. Det uppskattas bland vikingarna och han får chansen att följa med Vikingarna när de ska ut på färd till söderns land.
Detta blir en mycket farofylld och äventyrlig resa för den unge Halvdan och hans vänner. Vikingarna ska nämligen utkräva hämnd för en gammal oförrätt. Hövdingen blev av med sitt ena öga, och han vet vem han ska hämnas på.
Det här är del fyra i serien.
Widmarks Halvdan Viking-serie når i Forsens drottning sin höjdpunkt.
Läs och njut!